Idag hade vi en underbar dag. Jag har lovat länge att jag skulle åka och bada med barnen i simhallen. Idag, när alla var hemma från dagiset, bestämde vi oss att packa snabbt och ta en sväng dit. Så mycket glädje var det för sådan liten grej!
Packa snabbt. Det kan man säga men knappt göra. Alla tillbehör måste ju packas för lilla Lisa. Allt för CVK och stomi. Ingenting får glömmas hemma. Och det är en del av saker som verkligen behövs. Vi har en liten lek när jag packat klart. Jag ber min sambo testa mig och då ropar han olika saker som ska vara med och jag bekräftar om de är nerpackade eller inte. Det hjälper gott med dubbelkoll.
Lisa föddes och man lärde sig mycket om Hirschsprungs sjukdom. Man lärde sig att vara mycket rädd om hennes enda livslina, CVK. Jag har alltid trott att man skulle undvika bassänger, att CVK måste vara väl skyddad när man badar eller duschar. Att det inte finns något viktigare på Lisas kropp och vi måste vara verkligen rädda om den.
Ju äldre Lisa blir desto mer vill hon göra saker som andra barn gör utan att tänka att det kan vara livsfarligt för deras liv. Det tänker inte hon själv heller, det gör vi, hennes föräldrar. Men hur kan man säga nej till henne, hur kan man låta hennes bröder göra roliga och underbara saker och inte låta henne ens prova det. Skulle man vara en bra förälder? Skulle hennes liv kunna vara lika rikt som andras? Nej, absolut inte. Därför bestämde vi oss "att testa gränser" och försöka bortse från Hirschsprung och leva så normalt som möjligt. Äta mer än man ska, bada i bassängen även om det kan sluta med inläggning på sjukhus, men hoppas inte. Skratta, hoppa, springa, även om tarmen kan prolapsa. Allt, allt får man testa att göra för att leva så fullt som möjligt, för att kunna skapa vackra minnen och älska livet.
Så idag var vi på simhallen och badade i nästan en timme. Idag testade vi gränser. Och det älskade vi fullständigt!!!! Sist men inte minst fick de var sin glass. Och den skulle man helst inte äta heller, men det blundade vi för idag. Det finns fabriker som bara tillverkar NaCl och därför kan vi äta glass :-)
Packa snabbt. Det kan man säga men knappt göra. Alla tillbehör måste ju packas för lilla Lisa. Allt för CVK och stomi. Ingenting får glömmas hemma. Och det är en del av saker som verkligen behövs. Vi har en liten lek när jag packat klart. Jag ber min sambo testa mig och då ropar han olika saker som ska vara med och jag bekräftar om de är nerpackade eller inte. Det hjälper gott med dubbelkoll.
Lisa föddes och man lärde sig mycket om Hirschsprungs sjukdom. Man lärde sig att vara mycket rädd om hennes enda livslina, CVK. Jag har alltid trott att man skulle undvika bassänger, att CVK måste vara väl skyddad när man badar eller duschar. Att det inte finns något viktigare på Lisas kropp och vi måste vara verkligen rädda om den.
Ju äldre Lisa blir desto mer vill hon göra saker som andra barn gör utan att tänka att det kan vara livsfarligt för deras liv. Det tänker inte hon själv heller, det gör vi, hennes föräldrar. Men hur kan man säga nej till henne, hur kan man låta hennes bröder göra roliga och underbara saker och inte låta henne ens prova det. Skulle man vara en bra förälder? Skulle hennes liv kunna vara lika rikt som andras? Nej, absolut inte. Därför bestämde vi oss "att testa gränser" och försöka bortse från Hirschsprung och leva så normalt som möjligt. Äta mer än man ska, bada i bassängen även om det kan sluta med inläggning på sjukhus, men hoppas inte. Skratta, hoppa, springa, även om tarmen kan prolapsa. Allt, allt får man testa att göra för att leva så fullt som möjligt, för att kunna skapa vackra minnen och älska livet.
Så idag var vi på simhallen och badade i nästan en timme. Idag testade vi gränser. Och det älskade vi fullständigt!!!! Sist men inte minst fick de var sin glass. Och den skulle man helst inte äta heller, men det blundade vi för idag. Det finns fabriker som bara tillverkar NaCl och därför kan vi äta glass :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar