Det tar slut

Idag är det en av dagarna som man inte vill ha i sitt liv. Idag skulle vi få en ny CVK, men efter nästan fem timmar fick man konstatera att det inte fanns några kärl dit man kunde sätta i en kuffad CVK. Det ser ut att det är inte bara mina krafter som har tagit slut, men Lisas kärl med. Nu är vi kvar på sjukhuset med en stick CVK i ljumsken. Vi hann dock göra en kontrast röntgen för att kunna se hur Lisas kärl ligger. Sedan kan man förhoppningsvis kartlägga CVK efter bilderna. Vad ska vi göra om det inte finns bra kärl? om alla är förbrukade..... Hur ska vi ge henne näringen? Ersättning då? Allting är som i någon jävla mardröm. Jag brukar inte svära i bloggen men nu hittar jag inga andra ord som passar längre. Vi skulle ju bara byta en trasig CVK, inte få höra att man inte kunde hitta bra kärl. 

Allt bara rasar, man orkar bara inte längre. Jag orkar inte mer....

Men vad gör jag imorgon? Jag skakar av mig skiten, sätter leendet på läpparna och kör vidare som inget har hänt. Har man något val?!?!?!?