Nu har min tid kommit

Det här med livet och hur fort det svänger - jag kan fortfarande ha svårt att ta in allt som hänt under senaste sex månader. Jag kan nu säga att detta året är mitt år. Det svänger just för min del detta året, och jag gillar hur det svänger.
Jag brukar inte prata om Lisas hälsa för att så fort jag säger att hon är stabil så blir det helt tvärtom inom en vecka. Men vet ni vad, skit i det, jag säger som det är. Lisa mår bra, det gör hon, visst är hon trött och hungrig hela tiden, men hon är stabil. Det är det viktigaste. Och så klart vet man aldrig när det kommer något nytt som gör att hennes vardag blir tuff och komplicerad. Jag har slutat undra när och hur det kommer att hända. Den där tiden på väntelistan, den lärde oss att leva här och nu. Det är det vi gör idag, vi lever NU, och vi har faktiskt lärt oss den läxan. Det är rätt skönt att sluta undra.
Jag är så tacksam att hon är stabil, det gör att jag mår prima, hela familjen mår bra.
Jag har ju inte skrivit här på länge och det har hänt en del saker. Jag har kommit in på sjuksköterskeprogrammet i Trollhättan. De som känner mig vet hur desperat jag var och att det tog ganska lång tid för att komma in på utbildningen. Till slut, äntligen blev jag antagen. Jag tror att först behövde Lisa bli stabil, det var därför det fick dröja för min utbildning.
På måndag ska jag genomföra min första VFU. Det är helt overkligt, att det händer. Jag ska bli sjuksköterska. SJUKSKÖTERSKA!!!!!! Det är bara tre år av studier, sedan är jag klar. =)
Så det får gärna fortsätta svänga på samma sätt, jag studerar till det bästa yrke man kan ha, Lisa mår så bra hon bara kan, syskonen växer och Mattias är med oss. Mer behöver jag inte.