Tiden går så fort

När Lisa föddes bestämde vi att aldrig ha fler barn. Var så rädd att det skulle hända något med nästa bebis med. Plus att vi tillbringade för mycket tid på sjukhuset första året så det var 100% bestämt att det blir bara Alex och Lisa.
Tiden gick och jag började prata försiktigt med min vän att jag saknade graviditeten, magen, och så klart ville så gärna amma bebisen. Till Lisa blev jag en ssk mer eller mindre. Och mamma rollen ställdes på någon annan plats. Mer och mer tänkte jag på ett barn till och till slut berättade om det för min sambo. Han tänkte på det med men var lika rädd som jag var. Tänk om. ... Det tog till för oss att bestämma sig och så klart skulle en bebis till passa in i vår familj som ingen annan. :-) och nu är Liam redan 5,5 månader och lilla Lisa är inte liten längre. Hon är stora syster och är mycket stolt över det!
Två barn ville vi ha från början och nu kan vi bara tänka att tre barn är det bästa som hänt oss. Mer att älska och mer att få tillbaka. Är sååååå trött på nätterna när Liam väcker hela tiden, men så fort han är hos mig blir jag lugn och lycklig. Trött men lycklig-är underbar kombination av känslor.
Och nu ropar han på mig igen. Dags att äta :-)