Jag blev kär i Jul

Nu har jag bott i Sverige i över 10 år men för första gången känner jag kärleken till svenska julen. Det känns så fantastiskt, magiskt på något sätt. Jag har köpt gardiner, som jag aldrig velat göra förut, jul gardiner, jag har sjungit jullåtar hela veckan, längtat efter julbord som vi blivit bjudna på. Och det har varit helt underbar dag idag hos våra vänner, eller släkt ska man säga. Magiskt!! Mycket god mat, julstämning, massa med barn. Det enda som fattades var snö, men det gjorde inget. Snön kommer, det gör den alltid.

God Jul och Gott Nytt År!!

Att vara ärlig

Hur ofta ljuger vi? Vad tjänar vi på det? Behövs det? Kan inte man bara vara ärlig? Man behöver absolut inte vara elak och såra andra men försöka vara så ärlig det går.
Jag är så besviken på folk. Folk som man låter komma in i eget hem, ofrivilligt från vår sida, öppnar våra liv som böcker och tillbaka får man bara besvikelse och lögner. Han man verkligen förtjänat det? Hur kan andra tro att allt de gör accepteras och blundas på? Är inte livet som ett spel där man både ger och får?
Jag har förlorat tron på människor, på människor som kommer i vårt hem...som låtsas att de är här för att göra vårt liv lättare men i verkligheten gör detta liv ännu jobbigare än det redan är.
Så fruktansvärt trött, mest mentalt och psykiskt än fysiskt. Men så trött...

Tik tak tik tak

Det är midnatt. Jag och barnen är ensamma. Alla sover och jag lyssnar vad det är som låter högre, klockan eller Lisas pumpar. Det är helt två olika ljud men vad  tror jag låter bättre för mig? Inget. Eller nej, vänta, pumparna. För att de ser till att min dotter får näring, näringen för att kunna bli stor, för att slippa svälta och tina bort. Men klockan då? Om man tänker  djupare så ljudet av springande sekunder är bra med. För mig betyder det att tiden går framåt och mina barn växer och blir stora, att Lisa växer.

Idag hade Alex en kompis från skolan hemma hos oss. Den lilla tjejen är helt underbar och vad bra de leker allihopa. När vi satt vid bordet och spelade Bingo frågade hon Lisa:

- hur gammal är du?

- fyra, svarade Alex och Lisa samtidigt. 

- när du blir fem så blir du frisk, sade tjejen. 

Ingen sade mer om det, ingen av barnen. Men det var helt tyst ett ögonblick. Jag var lite rädd ifall Lisa skulle fråga mig om det var sant. Hon tittade tyst på mig, gav mig ett vackert leende och fortsatt spela som inget hade blivit sagt.

Det var en helt vanlig dag men ändå inte. 

Val

Vilket val ska man göra? Tanken har aldrig slagit mig. Nu har vi varit med i svenska HPN-föreningen för barn och ungdom i snart tre år. Vi storm trivs i föreningen och fick lära känna många underbara människor, barn med samma dagnos. Nu plötsligt tänkte jag på andra föreningar och fb grupper. Och anledningen till det är att en tjej skrev till mig i bloggen och välkomnade i fb grupp som heter Hirschsprung Sverige. Den gruppen såg jag inte när Lisa föddes. Det finns ILCO, mag och tarm förening, finns säkert fler som man kan vara i. Min känsla är att det är just droppet som ligger i centrum, att Hirschsprungs sjukdom (tarm sjukdom) är inte det som påverkar våra liv, om ni förstår. Den gör det så klart men droppet och CVK är prio, inte stomi och tarmar. Det är så svårt att förklara.
Jag går gärna med fb grupp, och Lisa får gå med i andra föreningar när hon blir äldre och får behov att få prata om det som påverkar henne, gör henne fundersam. Jag stöttar henne mer än gärna i det.

Snabbt, enkelt och mycket snyggt

Det var länge sedan jag lade upp bilder på våra frisyrer. Imorse fick jag lov att fläta lite och här kommer resultatet. Det tog tio minuter och den frisyren passar utmärkt när det är mycket varmt ute då allt hår är uppsatt.
Var så god, tra la la! :-)